Hur vet jag om det är min intuition eller rädslor som talar?

Intuition vs. gamla rädslor – två helt olika inre röster

De flesta av oss har någon gång stått inför ett val och känt: 

”Jag vet inte om jag känner rätt – eller om jag "bara" är rädd.”

Det är en av de svåraste inre skiljelinjerna att lära sig. För rädsla och intuition kan ibland låta förvånansvärt lika. Båda vill få vår uppmärksamhet. Båda kan kännas starka. Men de kommer från helt olika platser inom oss.

 

Intuitionens språk

Intuition är själens intelligens. Den är direkt och klar. Den behöver inga bevis. Intuition är ofta stillsam. Den gör ingen långvarig väsen av sig. Den behöver inte övertyga, förklara eller överdriva. Den bara finns där som en klar känsla av riktning. Ibland är den mjuk, ibland bestämd med korta kroppssensationer -  men den är sällan kaotisk.

När vi lyssnar på intuitionen kan beslut kännas allvarliga samtidigt som kroppen upplever  en sorts inre ordning. Det finns en ton av klarhet, även när det vi står inför är svårt.

 

Rädslans språk

Rädslor kommer från nervsystemets minne – inte från nuet . Rädslor bär på minnen från tidigare erfarenheter – sådant som har gjort ont, känts hotfullt eller för osäkert att bära just då. Deras uppgift är att skydda oss. Problemet är bara att de ofta skyddar oss mot det som oftast inte längre är farligt.

Rädslan talar snabbt. Den staplar argument, målar upp framtidsscenarier och vill få oss att agera direkt. Den skapar en kaotisk spänning i kroppen som kan hålla sig länge och gör vår inre värld smalare. Tankarna går i cirklar och mycket kretsar kring vad som kan gå fel.

 

När rädslan lånar intuitionens röst

Det är vanligt att rädslan klär sig i intuitionens språk. Särskilt hos personer som burit mycket ansvar, varit tvungna att vara vaksamma eller tidigt lärt sig att förutse risker. Då kan skyddssystemet bli mycket sofistikerat.

Det betyder inte att intuitionen är svag. Det betyder bara att den länge har behövt samsas med ett mycket starkt överlevnadssystem.

Vad som händer i kroppen 

• Intuition korrelerar med balans i nervsystemet (parasympatiskt läge)
• Rädsla aktiverar amygdala (hotcentret) och stressystemet

Alltså:

• Intuition = reglerat system
• Rädsla = överlevnadsreaktion

Det handlar inte om ”spirituellt vs psykologiskt” – det är samma system, sedd från två håll.

 

Att lära sig skillnaden 

Att urskilja intuition från rädsla är ingen teknik man behärskar på en vecka. Det är en relation som byggs med varsamhet, erfarenhet och självrespekt. Ibland känner vi fel. Ibland blandas de ihop. Det är en naturlig del av lärandet.

Det viktiga är inte att alltid välja ”rätt”, utan att vi långsamt lär oss att lyssna på ett sätt som känns mer sant för oss själva.

Vi bär både visdom och skydd inom oss. När de får sina rätta platser kan de börja samarbeta – istället för att dra oss åt olika håll. 

 

 

Ett sätt att urskilja intuition och rädsla

När en känsla, impuls eller tanke uppstår kan du ställa dig 5 konkreta frågor:

1. Är detta stilla eller bråttom?

• Intuition = stilla
• Rädsla = brådska

2. Krymper jag eller vidgas jag när jag känner detta?

• Intuition = vidgar, även om det är obekvämt
• Rädsla = krymper

3. Behöver detta övertyga mig med argument?

• Intuition = behöver inte förklara sig
• Rädsla = producerar långa resonemang

4. Kommer detta ur nuet – eller ur ett gammalt minne?

• Intuition = här och nu
• Rädsla = då och där

5. Om jag tar bort alla ”tänk om” – vad finns kvar?

Det som finns kvar när ”tänk om”-rösterna tystnar är nästan alltid intuition.

En viktig nyckel att komma ihåg

Intuition känns inte alltid snäll, trygg och mjuk. Den kan vara:

• Bestämd
• Gränssättande
• Oväntad
• Radikal

Den viktiga skillnaden är dock - intuition kan faktiskt vara skarp men aldrig hysterisk.

En möjlighet att öva

När du står inför ett beslut:

1. Lägg en hand på bröstet.
2. Säg tyst: ”Om detta är rädsla – visa mig det i kroppen.” Vänta 10 sek.
3. Säg sedan: ”Om detta är min intuition – visa mig det i kroppen.” Vänta 10 sek.

Skillnaden i kroppssvar är ofta tydlig, även när den kan vara subtil. Det kan ta tid att hitta tillbaka till den lyhördheten, särskilt om du under lång tid har behövt vara mer vaksam än vilande. Men varje gång du stannar upp och lyssnar en liten stund, fördjupar du den kontakten igen. Det finns ingen brådska. Du är redan på väg ❤️

Kram, Christine

---

© by HerMine’s  

Senast uppdaterad 2 december 2025