När förändring blir synlig

Inre förändring märks sällan medan den pågår. Den växer fram i det tysta, i sättet du reagerar och i det som inte längre kräver samma ansträngning.

Det som en gång behövde medvetna beslut kan med tiden kännas mer naturligt. Gamla tankemönster får mindre utrymme. Gränser uttrycks tydligare. Återhämtning prioriteras tidigare. Det blir numera lättare att tydligare stå för det som känns sant inom dig - även när det inte är det enklaste.

Och vissa val faller på plats utan samma inre förhandling som tidigare.

Ofta upptäcks förändringen i efterhand. I en situation som tidigare hade sett annorlunda ut. I en känsla av lugn där det förr fanns oro. I ett beslut som tas med större självklarhet.

Det är här transformation visar sig. Den framträder ofta som en förskjutning - när insikter har landat och fått ta plats i vardagen börjar något förändras i hur livet känns att leva.

Uppmärksamheten riktas allt oftare mot förankring. Det betyder att det som varit tydligt inuti börjar sakta men säkert får uttryck i det yttre.

Den inre förändringen visar sig också i det som inte längre tar lika mycket energi. Reaktioner blir mjukare. Pauser uppstår där allt tidigare ville utföras snabbt. I stället upplever du ett större utrymme för att välja när det kommer till exempelvis: hur och när vill du svara på livet?

Skiftet kan även märkas i dina relationer. Samtal får en annan rytm. Du kan uttrycka dina behov ännu mer tydlig medan du lyssnar aktivt på ett naturligt och självklart sätt. Vissa sammanhang känns närmare, andra kan däremot tappa sin självklarhet. Du inser att du kan förnimma denna rörelse genom dina omprioriteringar av vad som får ta plats - medan relationen till dig själv förändras ännu mer eftersom självkritikens röst blir mindre dominerande. Din tolerans för att vara mänsklig ökar och din trygghet vilar mer på en upplevelse av förankring än på prestation.

Transformation kan dock stundtals visa sig som en likaså "stilla sorg ". Vissa delar som tidigare kändes bekant passar helt enkelt inte alltid lika väl längre. Några gamla sätt att definiera sig själv löses emellanåt upp innan något nytt fått tydliga konturer. Den mellanperioden kan rymma osäkerhet och ett slags "inre uppståndelse".

I sådana stunder kan det hjälpa att minnas att upplösning och framväxt ofta sker samtidigt. Det som känns otydligt betyder inte att riktning saknas. Mycket fortsätter att formas under ytan, även när det ännu inte går att sätta ord på.

Det finns ändå en vacker varsamhet i den här fasen. Ett utrymme där du får pröva, vila och låta det nya ta form i sin egen takt - likt en fjäril som sträcker ut sina vingar för första gången och prövar luften. Den behöver inte förstå allt för att fortsätta röra sig framåt och våga flyga...

Och med tiden blir det sedan tydligare för dig vad som vill stanna och vad som får lämnas. Det som växer fram behöver inte ersätta det gamla över en natt. Det får ta form genom lugn, genom att ta hand om sig själv, genom att lyssna inåt och hitta den där tilliten - som redan finns där ... och alltid har funnits.

Dessutom - framträder ofta en stillsam, ödmjuk glädje som visar sig i en känsla av lättnad. I en upplevelse av större utrymme och i en vardag som framstår "mindre kantig ". 

Den inre förändringen handlar inte om att bli någon annan. Det som varit sant länge får "bara" större plats.

Och nu blir förändringen mindre något du söker utan mer något du lägger märke till. Den finns i dina prioriteringar, i din återhämtning och i hur du närmar dig det som betyder något för just dig. Det yttre livet börjar spegla det inre med större tydlighet.

Ditt sätt att se på din ut-, eller bättre formulerat, "av-veckling" (→ att närma sig sin sanna, medgivna kärna)  förändras också. Uppmärksamheten riktas nu mot det som redan rör sig genom närvaro och upprepning. Förändring behöver inte bevisas. Den märks i hur livet känns att leva.

När förändring blir synlig uppstår en ny relation till tempo. Pauser får plats utan dåligt samvete. Omvägar får finnas. Rörelsen fortsätter samtidigt som pressen att komma fram minskar.

Det som tidigare upplevdes som mål övergår till riktning. Något att återvända till snarare än att uppnå och i den förskjutningen ligger mycket stabilitet och trygghet.

Transformation fortsätter som en levande rörelse som pågår medan livet levs. Du märker att något har förändrats i hur du är i ditt liv, och den insikten bär dig vidare.

Din inre förändring fortsätter att visa sig i nyanser och i större val. Livet rör sig framåt, och du rör dig med det, med större närhet till dig själv än tidigare.

Förändringen bär vidare i det tysta, och du går med den medan livet steg för steg blir mer ditt — med ett sunt, öppet hjärta ♡

© by HerMine’s